I oktober och november ordnar vi vanligtvis inga guidade turer. Däremot är vi fortfarande ute själva både till fots och på cykel. Kanske hittar vi några nya roliga rundor inför nästa år. Snart börjar också skidsäsongen. Grönklitt har redan öppnat.
I går kunde man från Mickelvål se snön som låg kvar på bergen norrut. I dag gick cykelturen längs Enån. Solen sken, även om den står lågt så här års. Är man lite trött känns allt bättre så fort man kommer ut.
Mickelvål
Tranbär
En tjärn i skogen
Enån
Den senaste vandringen upp på Korpimäki bjöd på en oförglömlig upplevelse, när förmiddagens dimma lättade och avslöjade den magnifika utsikten.
Vandringen upp till toppen tar cirka en timme, men tiden kan variera mycket beroende på hur många fotostopp man gör, och hur många fantasivarelser man ser i alla stubbar och knotiga träd.
Deltagarnas ålder har hittills varierat mellan 9 år och 78 år. Vandringen är alltså lämplig för de flesta. Alla är så välkomna.
I lätt duggregn besökte vi de övergivna fäbodarna Lillskogsberget, Västra Slådåborg och Östra Slådåborg. Många spår av mänsklig verksamhet syntes, även om vi fick leta en stund vid Lillskogsberget innan vi kom rätt. Platsen för den gamla fäboden avslöjades av några jättestora sälgar. Sen hittade vi husgrunderna.
Sluttningarna runt Orsa är fyllda av de vackraste orkidéer.
Söndagen bjöd på de häftigaste midsommarblommorna, samt turridning hos Lindängets Gård tillsammans med turismkollegor.
Maj inleddes med en skidtur till Flickeråsen.
På dagens tur såg vi många döda träd översållade med lavar.
Tro inte att vintern och skidåkningen är över. Snön ligger djup och inbjudande på Koppången och andra fina myrar norrut i Orsa.
Turen heter visserligen ”Morgon på skaren”, men i dag bjöd Koppången på massor av fluffig nysnö. Vi fick spåra i ett vitt och vackert vinterlandskap. Det var alldeles tyst.
Fantastiska förhållanden på första sportlovsturen.
