Vindens verk
Hedsflot
Lindvasslan
Lördagens starka vindar hade skapat fantastiska mönster i snön på Hedsflot norr om Orsa. Vi åkte över den öppna myren, och fortsatte till den vackra bäcken Lindvasslan. Där fanns rester av en gammal sågdamm, och längs stränderna var marken öppen. Det var lätt att föreställa sig hur man här hade bedrivit myrslåtter.
Öppen mark längs bäcken
Små men gamla tallar
Nu har vi rekognoserat inför sportlovsturerna. Det är fantastiskt vackert på Grunuflot, och skidföret är riktigt bra. I botten finns ett hårt snölager, och ovanpå det ligger ett mjukt härligt täcke av lössnö.
Spår i snön
Mörka granar
Vinterhimmel
Vi fick vänta ett tag, men sen kom snön i mjuka, härliga lass. Nu kan man ge sig direkt ut i terrängen, förutsatt att skidorna har bredd och att stavarna har stora trugor. Skogen är ganska tyst den här tiden på året, men vi såg spår av både älg och hjort. Eftersom vårt ärende var att inspektera ett skogsskifte, blev vi en aning oroade över vad de stora djuren kan ställa till med. 
Det är inte ofta man kan åka på skare i januari, men just nu går det alldeles utmärkt. Du som har tröttnat på isiga skidspår, prova att ge dig ut på myren. Trots att solen ligger lågt var det nästan lite vårkänsla över min skidtur i dag.
Full vinter på Koppången, i alla fall nästan. Vi startade vår tur vid halvsjutiden. Då var det -5 grader. När vi åkt oss nöjda två timmar senare var temperaturen uppe i + 1 grad, men skaren höll fint. En bil fanns på Blomtäktsparkeringen när vi kom, och en annan kom när vi åkte. En tjäder satt i en grantopp, men avståndet var för stort för fotografering.
Lite molnigt vid starten
Morgonfika vid Tunturi
På tillbakavägen är det nerförsbacke
Lavskrikor
Efter dagens övningar
Vad gör en naturguide under sin egen semester? Reser till en annan destination förstås. Vi har åkt skidor i Härjedalen. Sol, mycket snö och härliga turer med matsäck. Lavskrikorna fick också smaka.
En mulen dag med mer snö på gång. Det var tyst på den vidsträcka myren, men gott om spår efter tidigare aktiviteter. Sorkarna hade kikat upp ur snön, sprungit en bit, smakat på en tallplanta och krupit ner under det skyddande täcket igen. Vi hittade en stor, nyligen besökt orrspelsplats. Sen, det märkvärdiga, spår efter järv. Den hade ringlat fram i små krokar över myren och i skogskanten, kanske på jakt efter en orrstek. Vad annars kan en järv äta i Orsaskogen, en och annan hare? Spännande var det, men svårt att fotografera med kalla fingrar och en telefon.
Järven har varit här
Myrlandskap
Det finns fortfarande gott om snö i skogen. Det översta lagret är lös, blöt, nysnö, men därunder finns ett fast lager. Man sjunker inte ner, så skidåkningen går lätt. Bäckarna är öppna. Det ser ut som i TV-reportagen från vasaloppsspåret. Älgarna har knatat runt och gnagt av kvistarna på alla små lövbuskar.
Oplogad skogsväg
Nu kan du följa med på en guidad skidtur i ospårad snö. Vi ser fram emot fina turer och hoppas att solen vill vara med.
Gamla tallar
Starten vid Stajsås
Låga med lavar
På väg mot Grunuflot
Februari började med en skidtur ”öst på skogen”. Det hade kommit flera decimeter nysnö. Temperaturen höll sig kring fem minusgrader och det var mulet med en del låga moln. Landskapet var tyst, vitt och vackert. Det enda djur vi såg var en skogsmus som snabbt tittade upp ur snön när vi undersökte spåren. Vi korsade också några älgspår.